Mammas nya kille slipar väggar när han läser.
Host host!!!
Jag har slipdamm ända ned i lungorna tror jag. Gjorde nämligen ett ryck på hallen i Markans lägenhet ikväll. Tyckte jag hade helgarderat mig med att låna farsans grovdammsugare att koppla på slipmaskinen.
- Det här kommer gå galant, tänkte jag.
Det gjorde det ju i och för sig. Men det vart betydligt mer damm än vad jag räknat med och taskiga flashbacks från sommaren på Byggeriet AB kom tillbaka. När jag skulle installera infällda halogen-spotlights i ett gympasalstak. Sågade gips med sticksåg tittandes uppåt i två dagar isträck. Gissa om jag hade damm i näsa, öron och ögon. Trots skyddsmask.
Klarade mig i alla fall från att slipa taket ikväll. Marika har målat det tidigare och fått ett strålande resultat så jag kan lugnt koncentrera mig på väggarna.
Imorgon är det dags för spackling. det känns oerhört skönt att det går framåt. Det är lite som att gå på gymet. Halva träningen är ju gjord bara man tar sig dit liksom. Detsamma gäller när det kommer till flyttning. Har man väl börjat brukar det gå av bara farten sen.
Apropå gymet. Tog mig ned och tränade idag. Gruvade lite inför att köra själv. För båda mina träningsparters ligger sjuka hemma, och träna själv ger sällan samma pump som när man har någon bredvid som skriker på en. Men idag hade jag grym pepp på träning och det gav nog rätt bra resultat. Körde bröst och triceps. Mitt favvo pass, helt klart. Ligger och vilar stadigt på 91,5 kg nu. En rätt bekväm vikt, men nu ska jag upp, med muskler den här gången. Har gått ned två byxstorlekar på ett drygt halvår, så midjan är som den ska nu. Armar och rygg är dock på efterkälken.
Efter en skön och problemfri dag på jobbet satte jag mig i bilen för att åka hemöver och upptäcker till min stora förtjusning att det faktiskt är onsdag idag. Vilket innebär MNK (mammas nya kille) på p3 kl 16. För er som inte har en aning om vad det är för radioprogram kan jag inte annat än be er gå in på www.sr.se/p3/mnk
Jag skrattar så jag nästan kör av vägen varje gång. Dom är helt sjukt roliga. Helt klart min typ av humor. Det är annat än den där jävla Schulman ;)
Nu är det bara duschen kvar på dagens agenda sen lär jag krypa ned i sängen. Tänkte nog beta av några sidor i boken jag håller på med. Scar Tissue av Anthony Kiedis, ni vet sångaren i Red Hot Chilepeppers. En helt underbar självbiografi som handlar om hans resa genom livet och hur han mot alla odds klarade sig ur ett tungt heroinmissbruk och tog över världen med sitt redan smått legendariska punk-rock band. Jag rekomenderar den varmt. Har dock inte läst ett ord ur den sedan det tog slut med Marika. Det är en bra bit över en månad sedan.
Det var Marika som fick mig att på allvar börja läsa böcker. Läste väl en del i mina tonår. Men det var väl mest lättsmälta fantasyböcker som alla andra tonårsgrabbar läser och har läst.
Nu har jag hittat min genre. Biografier och verklighetsbaserade berättelser.
Jag gillar biografierna för att man vet att det har hänt, även om författarna kanske tar ut svängarna lite. Jag har läst många nu, Jennas, Tracis, Stones och nu Anthonys. Har även Lemmys i bokhyllan, men den håller just nu Marika på med. Jag väljer dock bara att läsa biografier av personer jag beundrar eller finner fängslande på något annat vis.
Boken som tar alla pris är ändå "Tusen små bitar" av James Frey. Även detta en självupplevd historia, i alla fall 90% av den. James är ingen känd person alls, men hans livsöde och erfarenheter skrevs ned på papper. Oprah fick upp ögonen för boken, och vips var han en av världens för tillfället bäst säljande författare. Jag tänker inte ens avslöja vad den handlar om. Men läs den. Den väcker känslor ni inte ens trodde ni hade.
Nä, nu föll läslusten verkligen på med allt boksnack, så jag hoppar in i duschen nu.
Godnatt allihopa. Vi ses i marschallens skugga!
Jag har slipdamm ända ned i lungorna tror jag. Gjorde nämligen ett ryck på hallen i Markans lägenhet ikväll. Tyckte jag hade helgarderat mig med att låna farsans grovdammsugare att koppla på slipmaskinen.
- Det här kommer gå galant, tänkte jag.
Det gjorde det ju i och för sig. Men det vart betydligt mer damm än vad jag räknat med och taskiga flashbacks från sommaren på Byggeriet AB kom tillbaka. När jag skulle installera infällda halogen-spotlights i ett gympasalstak. Sågade gips med sticksåg tittandes uppåt i två dagar isträck. Gissa om jag hade damm i näsa, öron och ögon. Trots skyddsmask.
Klarade mig i alla fall från att slipa taket ikväll. Marika har målat det tidigare och fått ett strålande resultat så jag kan lugnt koncentrera mig på väggarna.
Imorgon är det dags för spackling. det känns oerhört skönt att det går framåt. Det är lite som att gå på gymet. Halva träningen är ju gjord bara man tar sig dit liksom. Detsamma gäller när det kommer till flyttning. Har man väl börjat brukar det gå av bara farten sen.
Apropå gymet. Tog mig ned och tränade idag. Gruvade lite inför att köra själv. För båda mina träningsparters ligger sjuka hemma, och träna själv ger sällan samma pump som när man har någon bredvid som skriker på en. Men idag hade jag grym pepp på träning och det gav nog rätt bra resultat. Körde bröst och triceps. Mitt favvo pass, helt klart. Ligger och vilar stadigt på 91,5 kg nu. En rätt bekväm vikt, men nu ska jag upp, med muskler den här gången. Har gått ned två byxstorlekar på ett drygt halvår, så midjan är som den ska nu. Armar och rygg är dock på efterkälken.
Efter en skön och problemfri dag på jobbet satte jag mig i bilen för att åka hemöver och upptäcker till min stora förtjusning att det faktiskt är onsdag idag. Vilket innebär MNK (mammas nya kille) på p3 kl 16. För er som inte har en aning om vad det är för radioprogram kan jag inte annat än be er gå in på www.sr.se/p3/mnk
Jag skrattar så jag nästan kör av vägen varje gång. Dom är helt sjukt roliga. Helt klart min typ av humor. Det är annat än den där jävla Schulman ;)
Nu är det bara duschen kvar på dagens agenda sen lär jag krypa ned i sängen. Tänkte nog beta av några sidor i boken jag håller på med. Scar Tissue av Anthony Kiedis, ni vet sångaren i Red Hot Chilepeppers. En helt underbar självbiografi som handlar om hans resa genom livet och hur han mot alla odds klarade sig ur ett tungt heroinmissbruk och tog över världen med sitt redan smått legendariska punk-rock band. Jag rekomenderar den varmt. Har dock inte läst ett ord ur den sedan det tog slut med Marika. Det är en bra bit över en månad sedan.
Det var Marika som fick mig att på allvar börja läsa böcker. Läste väl en del i mina tonår. Men det var väl mest lättsmälta fantasyböcker som alla andra tonårsgrabbar läser och har läst.
Nu har jag hittat min genre. Biografier och verklighetsbaserade berättelser.
Jag gillar biografierna för att man vet att det har hänt, även om författarna kanske tar ut svängarna lite. Jag har läst många nu, Jennas, Tracis, Stones och nu Anthonys. Har även Lemmys i bokhyllan, men den håller just nu Marika på med. Jag väljer dock bara att läsa biografier av personer jag beundrar eller finner fängslande på något annat vis.
Boken som tar alla pris är ändå "Tusen små bitar" av James Frey. Även detta en självupplevd historia, i alla fall 90% av den. James är ingen känd person alls, men hans livsöde och erfarenheter skrevs ned på papper. Oprah fick upp ögonen för boken, och vips var han en av världens för tillfället bäst säljande författare. Jag tänker inte ens avslöja vad den handlar om. Men läs den. Den väcker känslor ni inte ens trodde ni hade.
Nä, nu föll läslusten verkligen på med allt boksnack, så jag hoppar in i duschen nu.
Godnatt allihopa. Vi ses i marschallens skugga!
Kommentarer
Postat av: Emmis
Hej! Jag hamnade här via Marikas blogg.. Och var tvungen att kommentera det du skrev om boken "Tusen små bitar" av James Frey. Jag håller med dig, den boken är klockren! En klar favorit. Antar att du har läst hans andra bok "Min vän Leonard"? Om inte så läs den!.. Den är oxå en sån bok man inte kan lägga ifrån sig utan man vill bara läsa o läsa mera! Som du skrev om "tusen små bitar": Den väcker känslor ni inte ens trodde ni hade. Samma sak med den här boken!
Sköt om dig!
Trackback